Leas nya förskola

Det är så härligt med nytvättat hår! Men nu ligger jag i sängen och känner att jag glömde att smörja in ansiktet… Alltid glömmer jag nåt. Men fötterna kom jag ihåg iaf!

Nu har Lea varit på sin nya förskola i lite drygt en vecka och den är verkligen bra. Hennes förra var också väldigt bra förstås så jag hade höga förväntningar på den nya. Jag bävade för att vi skulle ha bytt och den skulle varit sämre för det hade varit väldigt jobbigt. Den är bara ett par saker som Lea är lite ledsen över. Det ena är att hon måste vinka från ett fönster i ett av lekrummen där barnen leker. Hon vill hellre vinka från ett av fönstrerna i kapprummet vilket jag tror beror på att hon vill vinka hejdå ”i lugn och ro”. Att hon måste vinka från lekrummet har gjort att hon inte vill vinka alls tyvärr så det gör lämningarna lite småjobbiga just nu.
Det andra hon är ledsen över är att hon får inte använda sina ballerinaskor där. Himla synd tycker jag med för hon älskar att ha på sig dom. Hon tycker inte om att gå med bara strumpor och går alltid antingen med strumporna i ballerinaskorna eller barfota. Och jag vill helst inte att hon går barfota för dom har ganska kallt på golvet. Jag frös om fötterna trots att jag hade strumpor på mig under inskolningen.

En sak jag har varit mer orolig över är att hon inte kan sova middag där för dom har inga madrasser. Barnen får sitta på en soffa och varva ner under sagostunden efter maten. Det har märkts kraftigt på Lea förra veckan trots att hon inte gick heltid då. I onsdags tog det oss en timme att komma hem när jag hämtade henne kl 14.00. När klockan var 15.15 satt hon i hallen fortfarande och orkade inte göra nånting. Nån minut senare hade hon somnat sittandes vid dörren fullt påklädd fortfarande bara medans jag tvättade händerna. Då förstod jag hur hårt det tar på henne med all omväxling med ny förskola, nya regler, nya lärare, nya kompisar och på det ingen middagssömn längre. På förra förskolan kunde hon fortfarande sova i en timme innan dom väckte henne så det är klart att det måste kännas för henne.
Eftersom jag har tänkt på det här hela helgen och varit bekymrad över om hon kommer orka med tempot så ringde jag hennes bvcsköterska idag för att fråga henne. Som tur var lugnade hon mina nerver och förklarade att dom allra flesta barnen i hennes ålder klarar sig utan sömn på dagen. En anledning till att hon sov så gott förut kan vara dels för att hon blev erbjuden att sova på madrass men också för att hon ser att dom andra barnen vilar sig och då kan hon göra det också. Sköterskan förklarade att det brukar vara så på avdelningar med blandade åldrar att barnen har möjlighet att sova på madrass om dom vill medans åldersfördelade avdelningar skiljer ju tydligare på små barn och stora barn och därför sover stora barn inte middag utan det räcker med att dom får komma ner i varv. Det var för mig något helt nytt som jag hade absolut ingen aning om att det skulle vara så olika på åldersfördelade avdelningar jämfört med avdelningar med blandade åldrar. Hon rådde mig att vi skulle vänta och se i en eller två månader om hon kommer in i allt nytt eller om hon fortfarande visar behov av middagssömn. I dagsläget är alltså den stora tröttheten helt normalt och hon gav massa bra råd om hur vi skulle hantera det. Bla att föra en dialog med henne och lyssna på det hon säger om allting och att just nu försöka göra lugna aktiviteter efter förskolan så att hon kan varva ner då med.
Jag är så glad att jag pratade med henne. Det var verkligen lugnande. Att Lea vaknar och kommer in och lägger sig hos oss varje natt sen nån månad tillbaka tror hon också hänger ihop med flytten av förskola. Det trots att det började ett par veckor innan själva flytten. För att det rör sig mycket tankar i huvudet förmodligen.

Frågar jag Lea om förskolan så är hon jättenöjd. Lärarna är snälla och hon lekar och har roligt. Hon har redan fått vara på utflykt och dom fick gunga vilket jag skulle gissa var höjden för henne då hon älskar att gunga. Men hon berättade att hon fick inte gunga i bebisgungan för hon är ingen bebis. Hehe! Och det är jättegod mat säger hon. Så att hon trivs är det ingen tvekan om. Så i ett par månader kan vi räkna med att ha en väldigt trött men ändå väldigt glad liten flicka!

image

Så här hittade jag henne i onsdags. Stackars liten. Jag väckte henne och sen satt vi bara på golvet en stund och kramades.

I lördags när vi skulle ut och gunga i trädgården så klädde hon sig alldeles själv på bara några minuter! Vanligtvis är påklädningen ett mindre krig även om vi ska ut och gunga eller annat kul så finns det inget som hjälper. Det ska bytas om och lekas ändå innan vi kommer ut. Men i lördags, då minsann klädde hon på sig. Jag blev så impornerad och stolt, hon var ju så duktig helt plötsligt. Jag vet inte om hon klätt sig själv så snabbt nån gång hemma. Jag hade inte ens börjat byta om, så snabbt gick det för henne. Sen satt hon lugnt och väntade medans jag gjorde mig klar. Helt fantastiskt!

image

Så här satt hon och väntade på mig först. Med sina sommarsandaler på fel fot hehe men ändå! Så stolt!


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.