Jag tycker inte om att ångra saker. För det betyder att jag inte gjorde som jag ville. Det finns faktiskt som tur är inte mycket i mitt liv som jag ångrar. För med facit i hand så har även dåliga beslut fört med sig något gott i slutändan. Men en sak som jag ångrar starkt och tänker på nästan varje dag är tiden innan min pappa dog. Tiden när han var så dålig att han inte fick komma hem mer. Mamma sa en gång efter att ha besökt pappa med mina syskon att han ville att jag skulle besöka honom på sjukhuset. Men av någon anledning så gjorde jag inte det. Jag har aldrig tyckt om sjukhusmiljön. Men jag vet inte om det är därför jag inte åkte upp. Eller så kanske jag inte förstod hur allvarligt sjuk han var. Jag var ju tonåring då och hade inte ägnat så många tankar åt döden. Jag tror att han dog ganska kort efter det. Kl 3.03. Jag tänker på det nästan varje dag och ångrar så att jag inte åkte upp och träffade honom. Han var kanske inte den bästa pappan när vi var små. Men han var ändå min pappa och jag saknar honom varje dag. Vissa dagar är saknaden större än andra. Idag är en sån dag.
